24.1 C
Nador
Jjemɛa 26 Yulyu 2024

Aɣewweɣ n Arrif: tiggezt tecreḍ arrimet d twengimt

Deg useggʷas n 2016, aɣewweɣ n Arrif issenhezz leḥkam di Lmuɣrib. Yedwel Naser Zefzafi d zamul n tutriwin-a tinamunin d tsertanin. Yemsawal, baba-s i « Minority Africa » mani i dd-issiwel x unhezzi-ya i yewwin mmi-s ɣer leḥbes. Wa d ijjen wartikel yettwafser di lḥerket n « 10 n wussan i ufirmar » n Amnesty International.

Adaf ɣer taddart n Ayt Zefzafi, d adaf ɣer ijjen umaḍal-nniḍen, d amaḍal i zi t-nessen s ijjen wakud deɣya deɣya yeɛdu. Tudrin i das-dd-yunuḍen i tenni n Zzefzafi, mamec beddlent cwayt, maca Zzefzafi qaɛ wer da yelli, amek yeqqar baba-s, Ḥmed Zzefzafi, i daneɣ-yemmlin tiɣemmura n taddart. Idrapputen d iberkanen, ttferfiren x tzeqqa-nnsen zi 29 may 2017, ass mani ṭṭfen Naser i ttuɣa yellan x uzellif n ijjen zeg inhezziten imeqqranen di Arrif.   

 « rẓin tawwurt-a, i yenna Ḥmed, d netta immal ɣer tnebdat n taddart-nnsen, udfen-dd da ca n 54 waḥḥed zeg ipulisen. ». D yina d iktayen imeggura i x-as ttuɣa x mmi-s, i idewlen d zamul d amaḍlan n wegdud [Amaziɣ] n Arrif.

Naser Zefzafi, yettwassen axmi d ijjen zeg imeɣnas i ttuɣa yellan x yixef n uɣewweɣ n Arrif zi 2016 ar 2017. Anhezzi agdudan (Lḥirak) n Arrif, yeḍḍuqqez-dd s tmettant n usebbab n iselman, Muḥsin Fikri, ittwaḥeryen deg ijjen ukamyu n wefraḍ mani i ttuɣa ixes ad zzag-s yekkes sselɛet-nnes i das-kksen. 

Taḥeryaḍt n ẓẓelḍ

Aɣewweɣ i x-as dd-ikkren maci d zamul n uswizi agdudan aked min das-yemsaren amenni i usebbab n iselman. Lmewt n Muḥsin Fikri teffeɣ-dd zeg ijjen tsertit d tameqqrant i ittexsen ad tessinef, ad tejj ɣer tma jjihet n Arrif i waṭṭas n iseggusa, ad ssinfen imezdaɣ-nnes umi qqaren Imaziɣen [amijjen n « Amaziɣ », argaz ilelli], agdud amezwaru n Tmazɣa.

Naser wer ttuɣa-t ḥa d ijjen umeɣnas wami icerken deg uɣewweɣ-a. Am netta am waṭṭas n Irifiyen xenni, ttuɣa-t wer ixeddem, imal-nnes di tmurt-a ibberken, minzi jjihet-nnes tettadef kṭer ukṭer di tḥeryaḍt n ẓẓleḍ, maci am jjwayeh-nniḍen n tmurt n Lmuɣrib mani illa ggurent ɣer tetrrart.

« Zi senni i yebda ihekkʷa ɣer izubaq d izurag ḥuma ad icrek di tecliwin n wefra s tqebbiḍinn n nnewwac d tcumɛɛatin di Lḥusima ». Amek yettɛawad Ḥmed.

Ahilikuptir d uweddeb ar leḥbes.

Waxxa twacunt-nnes wer teɛlim igelwan, Naser deɣya yedwel d ijjen zeg wudmawen imeqqranen n unhezzi : ibda itteṭṭef awal, tteggen igrawen kul twalat, ɛawed, ila tteggen wul deg iwdan ḥuma wer ḍellqen deg ufilu n tutriwin n wefra. « Wer qqareɣ ca belli Naser d amɣar niɣ d patrun, maca netta iwca ijjen laggʷaj i Lḥirak » i yenna Ḥmed.

Maca Nasser ixelles mliḥ x tergazt-nnes. « Di 26 may, usin-dd rezzun x-as d nitni ttreẓẓan tawwurt, maci wer t-ttuɣi ca di taddart, ttuɣa yennuffer, itteɛqal Ḥmed. Deg wass n 29 [may], ɣer setta n ssbeḥ, Naser yewḍa jar ifassen labrigad anamur n upulis azerfan (BNPJ). Ksin-t s uhilikuptir, s uweddeb ar mani wwḍen ɣer leḥbes di Kaza. »

Ɛecrin sna n leḥbes di 2018

Yettwaṭṭef Naser Zefzafi, minzi « ittḥada taɣellist n daxel n ddewla », amek yenna lwakil di lmeḥkama n Lḥusima zegga i t-ṭṭfen. mamec i t-ṭṭfen zegga iqḍeɛ tzallit n jjemɛa deg ijjen temzgida i ttuɣa i dd-ihwan x Lḥirak. 

Di cher n setta 2018, ijjen lmeḥkama d tameɣrabit teḥkem s ɛicrin sna alahsab aḥadi i tmunt tanamurt. « Zi 1956, zi lebda qqaren x-aneɣ belli nxes a nbeddel asistim ». I yenna Ḥmed, netta ismeɛna-dd x wakud i di yeṭṭef Lmuɣrib tasimant x Fransa, d min x-as d yurun ca n imseksiten aked Irifiyen, i ttuɣa itteḥsaben yiman-nnsen lebda ttwassinfen.

Luxa xemsa n iseggusa zi mani i yella Naser di leḥbes, teqqim-as xemsṭac n iseggusa. Waxxa ɛad qqimen-as aṭṭas n iseggusa i yella ixess ad ten-isseɛda di leḥbes. Naser yettlaɣa-dd ɣer lwalidin-nnes alaḥal kul ass, ittxes ad dd-iban lebda yefreḥ. Maca Ḥmed iqqar-aneɣ ila lḥal n mmi-s ayenni ittɛeqqab ɣer deffer.

Tlata n lehlakat i zi yettsufra

“umi i yudef leḥbes, ttuɣa seḥḥet-nnes aqqa-tt mliḥ, maca luxa aqa-t ittsufra s tlata n lehlakat akid-s qqimen i lebda. Di simana-ya waha, ufin dag-s ca n imikruben di stumaɣu-nnes. Mamec asistim n uneffes-nnes wer yelli ca mliḥ ».

Maci ḥa Naser i ixellsen mliḥ, ula d lwalidin-nnes amenni. Xelli amenni, mala yedwel ɣer deffer, yenna Ḥmed ataf wer ittbeddi ca zzat i min yegga amenni. « Ad jjeɣ timeslayin amek llant lux ». I yenna.  

Iddaḥa s min igga mmi-s, waxxa issen belli leḥbes igga dag-s ɣezzu, ittfekker ila igga min ixess ad igg ḥma ad ibedd aked tseqqar n Irifiyen Imaziɣen, i ttuɣa yettwattun aṭṭas zi mani.

Ha min xsen Irifiyen

 « neccin nrezzu ijjen lḥajet waha : a nedder deg ijjen usistim ittweqqren tiseqqar n bnadem, a nedder d ilelliyen, a nɛic mliḥ di tmurt-nneɣ… Maca wer nufi umi ɣa neccetka ». I yenna Ḥmed, mamec idettet ula anhezzi i yessugur mmi-s, ttuɣa ittetter ḥma imezdaɣ n Arrif ad kid-sen msurrfen mliḥ, s uweqqer d taynit.

Zi tmeslayin i ttuɣa nettetter i lḥukuma, ca n tmeslayin hewnent i twaggit, am lebni n ijjen spiṭar, arẓam n temzgidawin n uselmed, d tzemmar ḥuma ad ssegmen ikunumi n jjihet-a.

Naser Zzefzafi, tteḥsaben-tt aṭṭas zeg Irifiyen d iles-nnsen. Waxxa netta aqqa-tt ɣer deffer i iqeḍban n leḥbes, maca ɣer imezdaɣ n Arrif, lebda tettaɣ-iten tfeqqeɛt x uḥebbes-nnes, axmi cerrken akid-s taxxamt-nnes.

« Deg umaḍal ameslem, ibanduten-a fehhmen-ten s tnayen n tebridin imsebḍan. I yenna Ḥmed d netta immal-ayi ijjen tnayen n ibanduten d imeqqranen ttferfiren x tzeqqa. Ca zzag-sen ttɣilen ila neccin d Iciɛyen ca zzag-sen axmi d Daɛic. Maca min neɛna di tidett ? Ula d ijjen zeg yinni. Neccin aqqa-aneɣ neḥzen waha, maḥend mmi-tneɣ ɛad wer dd-iffiɣ zi leḥbes, wer neshekkʷi bu ibanduten-nni, a ten-nejj ad fferfren i afekker zzag-neɣ i netta.

tala: https://www.courrierinternational.com

Timaynutin

Fser-itt