Ufin ca n imussnawen ila tiḥebbuyin n tɛejjajt x uplanit umi qqaren “Binu” dag-s ca n iferdas d ikimawiyen i tettḥdaja tudert ḥuma ad tili, mani ca n mucṭrat zi tesḍart-a n ujenna, i d-tiwi Nasa ɣer tmurt, aked waṭṭas n lemɛaden-nniḍen d iferdas i wurganen.
Nettaf di mucṭrat-nni ɛawed, isemmamen iminiyen, i d-ittsaqaren iprutinen, aked ca n tisiwin n iɛeqqayen i yellan d llsas n ADN.
Manaya, wer ixes ca ad yini ila qa din ca n tudert x uplanit n “Binu”, maca ddegg-a n twafit teqqar belli iplaniten-nniḍen d nitni i daneɣ-d-iwwin iferdas imeqqranen zegga mladafen aked tmurt.
Rezzun imussnawen ad sekken timesqadin ɣer berra i ugalaksi-nneɣ, ataɣ ad afen tudert mani ca nneḍni.
Tenna taprufisurt Sarah Russell, tamussnawet n lemɛaden deg usalay amezruyan agaman di Lundun ila “min nufa amenni d ijjen tmeslayt i yeknan”.
Terni tenna ila ddegg-a n “twafitin ad ggent fus-nnsent ḥuma a nefhem iẓuran-nneɣ, ad aneɣ-ɛawent ḥuma ad d-nerr x iseqsan imeqqran x wemkan n beddu n tudert. Man wenn zzag-neɣ i wer issitimen ad issen mamek i d-tebda tudert?”.
Yettwaḥsab asmuni n izegnan n uplanit n “Binu” zi tmeslayin i iqesḥen i tegga xinsya n Nasa deg umezruy-nnes, mani i tiweḍ ad tejmeɛ x ijjen uplanit wer yeɛdi 500 mitru ca n mucṭra n ucal, uca tedwel-d zzag-s ɣer tmurt deg useggʷas n 2023.
Tegru-d ca n 120 gram zi tɛejjajt taberkant, cerken-t aked imussnawen deg umaḍal amen yekmel, waxxa cal-nni, ittban drustit, maca qa d ijjen “lkenz d ameqqran”.
Tenna taprufisurt Russell, i ttuɣa yeqqaren x tḥebbuyin-nni timeẓẓyanin ila “kul taḥebbuyt teqqar-aneɣ x ca n lḥajet d jjdid x uplanit n Binu”.
Sekken lmijar n tɣenjayt d tameẓẓyat zi tɛejjajt n uplanit-a ɣer imussnawen n UK.
Am mamec i d-iban zi trezzut ila tasḍart-nni n ujenna “Binu” tebbeɣbeɣ s unitrujin aked waṭṭas n ukarbun.
Tessfaw-d taprufisurt Russel ɛawed ila “d atebheḍ mamec bbeɣbɣent mucṭrat-a. Mani i di-s nettaf ca n lemɛaden ɛemmers wer tent-neẓri qbel deg isefḍawen, aked ca n tmeslayin-nneɣni. Aya d ijjen lḥajet d tasebḥant aṭṭas maḥend ad tt-nɣer”.
Tiɣuri-ya tettegg fus-nnes deg useqseḥ n wanẓaten i d-immalen belli iplaniten wwin-d aman d iferdas urganen ɣer tmurt.
Zeg uɣezdis-nnes yeqqar Ashley King, zeg usalay n umzruy agaman ila “ asistim-nneɣ n tfukt deg umezwaru ttuɣa yeccur s iɛenkraf, uca ttuɣa dinni aberru n iplaniten imeẓẓyanen ameknaw Binu ttsuḥen deg ugalaksy”.
Ad yili ila iplaniten udfen di tmurt di beddu-nnes, uca wwin-as-d iferdad i yeggin ukyanusen, tejja tudert tzemmer ad tili.
Issken King ila “tamurt d amkan weḥḥed-s i di nufa tudert ar lux, maca nessen iplaniten ttuɣa smuttuyen iferdas, ameknaw akarbun d waman deg usistim n tfukt merra”.
Yerni yenna, “qa din ijjen useqsi d ameqqran nrezzu dag-s, ma ttuɣa yewjd lḥal ḥuma ad d-tban tudert, mayemmi i d-tban x tmurt, ma nzemmer ad tt-naf di ca n wemkan-nneḍni deg usistim-nneɣ n tfukrt?”
Wa d ijjen useqsi yemɣer ɛad ttqellaeb imussnawen ḥuma ad as-afen tamrarut.