Ttuɣa Shaun Flores ɣer-s 11 n iseggusa wami i yebda ad ifurrej di purnu, zegga i das-t-immla ijjen umeddukel-nnes.
Inna-aneɣ uḥudri-ya i iɛelmen ca n 30 n iseggusa ila « Ttebliɣ zzag-s deg wemkan », yerni yenna “manayenni yegga ameknaw ‘leɛjeb’, nniɣ aked ixef-inu min tteggen iwdan-nni amenni, ittban-d axmi ttfajan x ixef-nnsen”.
Tedwel tafḍulit n Shaun deɣya ɣer ijjen tmelsayt yeqqseḥ x-as ad tt-yefhem.
Yesnummel-d ila yeɛqeb ittfurruj di purnu zi tuffut, azil d tmeddit, yenna-d ila yedwel manaya ɣer-s “axmi ittḥekka tiɣmas-nnes kul ass”.
Amen d-ittɛawad i ijjen useddi i yegga BBC qqaren-as Sex After, yenna-d “Ɛiqeɣ ila yuɣa-ayi ca wami wer ɣer-i bu ttuɣi ɣana maḥend ad ggeɣ min dayi-itteɛjiben”.
Yenna-d ɛawed: “wer xseɣ ad irareɣ tcamma, xseɣ ad iliɣ ɣer daxel waha, maca ttaciɣ s tgerzawt, s usedḥi zi s manaya, min mma ggiɣ, ttuɣa wer zemmreɣ ad sbeddeɣ afurrej. Da i wwḍeɣ ad ssneɣ ila qa din ca n ḥajet rid amenni.”
Walli ca merra wi yettfurrujen di purnu, ittegg ijjen tmeqqant wer teḥli akid-s, maca Shaun wer yelli weḥḥed-s di leɛwayed-a.
Iwekked ijjen uneqqis n Online Nation 2024 i d-yeffɣen x Ofcom, wenn ibedden x sserbis n wemsawaḍ ila di UK (tagelda imunen), mani i izeddeɣ Shaun, ca n 29% deg yebliɣen udfen ɣer upurnugrafi di nnet di may n 2024.
Kter zeg uya, ijjen tɣuri d tamaynut zeg wammas n ugenfi zi ttebliyyet UKAT, yessumer ila imelyunen n ibriṭaniyen ttfurrujen lebda deg upurnu – 1,8 melyun zzag-sen, ttfurrujen dag-s kul ass, ca zzag-sen aṭṭas n twalatin deg wass.
Ɛlaḥsab isinagen i d-issumuren agenfi, aṭṭas n yewdan rezzun x lemɛawnet ɛlaḥsab asexdem-nnsen aɛeffan i upurnu.
Tenna-d tapsikutiraput n usikes, Paula Hall, i izeddɣen di Lundun, i yella tettɛawan yewdan i yettblan s upurnu i BBC: “nnumru n leklyan-nneɣ i irezzun x twiza ɛlaḥsab ca n imukrisen i yeqqnen ɣer upurnu di Laurel Center, immerni tnayen n twalatin deg iseggusa imeggura, amenni nnit ula x tutriwin i daneɣ-d-ittakkʷaḍen zeg iprufissyunalen n seḥḥet”.
Tessfaw-d Hall ila rrin taynit belli nnumru n iḥuduriyen i ittexsen tamɛawant yettraḥ ittmerni.
Tɛawed-d: “Ca n ɛecra n iseggusa zi mani, azgen ameqqran n lkliyyan-nneɣ ttuɣa-ten melken, jer 40 d 50 n iseggusa, ttasen-d rezzun x temɛawant minzi tacrikt-nnsen tessen ila bdan ttraḥen ɣer txeddamin n usikes”.
“Maca luxa, lekliyan-nneɣ ɣer-sen jer 20 d 30 n iseggusa, zzag-sen iɛezriyen, neɛɛmen s later i yettmernayen n usexdem n upurnu x tudert-nnsen d tzemmar-nnsen maḥend ad ggen ca n tmeqqant”.
Maca di Braẓil, temmel-d ict tɣuri yegg-itt usinag n upsikiyater di tɣiwant n tesnijjit n tesdawit n São Paulo ila beddan Ibraẓiliyen ttɣastaren purnu x 12 n iseggusa, aya i d-iydar ijjen uneqqis i yettwafsaren x tewwurt n UOL.
Mamec i d-temmla trezzut-a i di icerken ca n 3,650 n Ibraẓiliyen ɣer-sen jjehd n 45 n iseggusa, ila iwdan-a ttfurrujen di purnu jer 2 ar 3 n twalatin di simana di ɛam-a ameggaru.
Ɣir ḥa ad as-nebda, iqqseḥ ad t-nesbedd
Iwekked Lee Fernandes, aṭiraput i yellan d amɣar n tseḍma n UKAT, belli nnumru n yewdan i yettgenfan zeg usexdem aɛeffan n upurnu immerni “s waṭṭas” deg iseggusa-ya imeggura.
Ittakkʷaḍ-asen-d kul ass abarru n tutriwin n temɛawant zi ca n yewdan i yekkin xef usexdem-a n upurnu.
Qbel i 2020, ttuɣa din tnayen n arrundivawat di simana. Maca isseplika Fernandes ila tugurt tatiknulujit tessehwen adaf ɣer purnu min yejjin iwdan zi merra iklussay ttadfen ɣer isiten n purnu x wantirnet.
Yenna ila “wer yeqqsiḥ ca x ca n ijjen ɣer-s 12 niɣ 60 n iseggusa ad yeksi tilifun-nnes, ad yadef ɣer isiten n purnu” s uya, i yettwala ila merra manaya ittejja nnumru n yewdan i yettettren twiza yettraḥ ittmernay.
Yeqqar Fernandes ila “manaya d amnus d ameqqran”, minzi min ittejjan iwdan ad furrjen di purnu iqqen ɣer lefḍul, amelli, d uzyenfi si sstris, d inni wer irḍin ca x tudert-nnsen tasikswalt.
Uca mala aɣasṭar n upurnu izemmer ad yebda x kurppa n tmeslayin-a tina, ataf ad yili bnadem ad zzag-s “yettebla” nican, amek i d-isnummel Fernandes.
Ɛawed, purnu isḍuqquẓ-d ddupamin “ɣir ad as-tebdid, yeqqseḥ ad tesbedded”.
Purnu, jer min isebḥen d min iɛuffnen
Tebda Courtney txezzer zi twalat ɣer tenniḍen, ca n twalatin deg imeggura n simana, niɣ drus n twalatin qbel ma ad traḥ ɣer tmezgida. Maca, awern-as, yebda ɣer-s manaya kul ass.
“Da i bdiɣ fehhmeɣ ila manaya ɣer-s ijjen later d aɛeffan xaf-i wami dag-s ttfurrujeɣ aṭṭas.”
Ɣer umeggaru tɛiq ila tettebla ijjen utebli d aɛeffan s purnu.
Tenna-d: “ɣer umeggaru bdiɣ ttseqsiɣ ma nican zemmreɣ ad sbeddeɣ niɣ lla?”
Zi senni tesbedd ad tfurrej di purnu wami ila tewweḍ iseggusa n ɛecrin di buḥbel-nnes, tegga x ixef-nnes ad tedwel d taɛezrit. Aked unexḍab-nnes, ugin ad ṭṭsen aked wayawya ar ɣa melken.
Maca Shaun, yesseḥl-it uɣasṭar n purnu, mamec i t-tessiḥel paxiṭa.
Yenna : “ttwaliɣ min igga purnu dag-i, netta ad iceyyen lxezrat i ɣer-i nec x ixef-inu, ad ceyyneɣ arrimet-inu ula d ablul-inu”.
Ḥaca, ca n imussnawen ttwalan belli ixess-aneɣ ad nenɛem, ila qa din aṭṭas n yewdan, zemmren ad ggen ijjen tmeqqrant d tasebḥant aked purnu.
Ca zzag-sen, ittili ɣer-sen aṭṭas n yebɣuren.
Ameknaw n manaya, ijjen trezzut yegg-itt British Board of Film Classification (BBFC), teqqar ila purnugrafi ireẓẓem i iḥudriyen, i wer yessinen ca mliḥ tasikswalit-nnsen, ijjen webrid maḥend ad fehmen mliḥ mamec ttemsarent temslayin.
Yettwala Fernandes ila “melmi i yettili ijjen temqqant d taɛeffant aked upurnugrafi, xmi ca n ijjen wer izemmer ad yedder nurmal bla ma ad ifurrej di purnu”.
“Nettwessa mamec mma yegga ca n ijjen, ittwala ixef-nnes deg uklasi-ya, ad yetter twiza zi ca n weḍbib n tsikswalit”.
Teqqar Courtney ila min x-as ikkin amenni, yejja dag-s aṭṭas n iyezzimen.
“Maca lemdeɣ ad ssneɣ ila ssikes netta d ijjen ḥajet nurmal. Lemdeɣ ad xseɣ arrimet-inu, wer t-smquddiɣ ca ɣer wenn n temɣarin-nniḍen”.