24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

40 n iseggusa, mkul ass tasejjart, d leqrun n lazaɣ!

40 n iseggusa itteẓẓu resjur, mkur ass s ijen tsejjart.

1979, Jadav Payeng tuɣa ɣer‑s 16 n iseggusa, ittsara di temdint n Assam di Lhend, mani yeẓra min wer das-yeɛjiben. Iḥamcaren d ifiɣran s ruruf ccin ijjen tmurt zegga zzag‑s uẓɣen waman. Jadav iṭṭebhet, ɛemmer‑s lmunkar-nni ma yeẓra‑t.

„Ifiɣran mmuten s leḥmu, minzi wer ufin ca n tsejjart a dasen-tuc tili. Qqimeɣ din uḍan‑ayi ifadden, ttruɣ xaf‑sent!”
iliketowastemytime

Jadav ilaɣa i tweqqaft n leɣwabi, ma zemmren ad ẓẓunt resjur dinni, ḥima manayenni wer ittemsir ɛawd. Deḥken xaf‑s spatcaren‑t, nnan‑as qa tammurt nni wer t‑sɣemmiy. Taɣennant n Jadav wer das-ggin leḥsab, lewḥuc yeẓra mmuten, qqimen dag‑s aṭṭas, qqimen‑as jer tiṭṭawin. Yeqqim yettlaɣa da d ddiha, wer yejji mani wer yesqad tabrat, maca ra d ijjen ma yxes ad t-iɛawen.

| la d ijjen ma yessiɣ‑ayi-d fus. La d ijjen ma yarra taynit!

Am ɣer‑s 16 iesggusa, yebda ad yeẓẓu cwayt n arrbiɛ d uɣanim, yarebbu-dd zi dcar- nnes ticeḍfin tizeggwaɣin, ḥima ad yarr tammurt-nni d afẓa. Awarn‑as s cwayt n simanat, yebda yettbeddel di min itteẓẓu, iqabel manayenni merra, ittssew‑it, ca n twalatin ttuɣa yettɣima din la s llilt ḥima ad yeffurej deg usfuffi n min yeẓẓu. D mamek ittali s isantimen ɣer ujenna. Asemmiḍ, niɣ leḥmu, wer das-yecqi, netta yemcubbec aked kurcci, ḥima ad yeḥḍa taẓẓut‑nnes.

| “Ixḍerɣ ad uceɣ tudart inu, i taẓẓut n resjur”

40 n iseggusa, ass yeḍfar umas, mkul ass d tasejjart. 600 n lektari n tuzziyzewt. Dewlen‑dd lewḥuc yexran deg iseggusa n zik, ijḍad, tiɣaydin n weẓɣar, ibaɣusen (leqrud) ra d ifunasen. Ca n iklusa n lewḥuc tuɣa gguren ad nqeḍɛen zi jjiht-nni, am uɣilas d lfil, ufin amkan-nsen di lallaɣ n lɣabet n Jadav.

iliketowastemytime


Min yegga Uhindawi‑ya wer ɣa llint tzemmar weḥd-s ‑ zegga tsseɛqren, deḥḥken xaf‑s inni ttuɣa izemmren ad ggen min yegga di tecti-. Urid d ljennet i lewḥuc waha, maca yedwel zzag‑s d artista di Lhend amen yekmel. Immer‑asen mamek ijjen utarras izemmer ad yerr buḥbel weḥd-s di tmurt malla temmut.

| “ixessa a neḥḍa agama (nature), niɣ a nemmet!. Necc d ameẓluḍ waha, maca aqqa-ayi mliḥ aked ixf‑inu lami ssiwḍeɣ iwdan ad rren taynit i wgama. Sejjart d azwar n tudarin merra!”

40 n iseggusa n lazaɣ.

Di temzi ttuɣa malla yeẓra‑yi jeddi tteqnunnuyeɣ aked ca n lferɛ, iqqar-ayi: malla terz‑it, ad day-k arzeɣ la d ccek ca n lferɛ! ttuɣa leɛdu‑nnes ad tarzed ca n lferɛ di ca n ssejert, malla tqessed‑tt qa tḥedded‑tid. Iseggusa‑ya ineggura nettwala tamurt tekcef, min xef qqaren yatbab n tmurt agama (Nature) ttwaliɣ-t necc beɛda d lazaɣ dag‑s cwayt n tuzzegzewt tudrus. Laẓaɣ di Arif yeqqen ɣer aṭṭas n tebridin, zzag‑sent aman udrusen, arni ɣer‑s ɣezzu n tsima di tmurt, ca nniḍen.

Amxumbel n Taynit d usugur.

Udrusen yewdan yessnen sejjart min tsekʷa, udrusen yewdan i terran taynit iyemxumbal n tmurt d ujenna, minzi netta ẓleḍ itejja‑cek trehhid ɣir aked uɛeddis. Maca mli ɣa ssnen belli tudart di marra manis tbedda ar mani tbedda, tebna x tsejjart. timesmumin itsemman ixef‑nsen s “tyumi” (Development) d agama d min ɣer‑s yeqnen, wer xeddment ca igar‑a n sejjart. Malla xedment qa wer das-ssinent.

Zeg ijjen uɣeẓḍis ɛawed nettaf ra d wi ɣa yesfaqqen iwdan (zzag‑s timesmunin‑a) wer yelli ca, melmi d ttas ca n lḥemlet ad tesfaqq iwdan, tessawal x tazdugi waha. Ura d lmexzen wer yessiɣi fus i yenni yexsen ad xedmen, minzi sejjart nettat tiɣla. Aman ura d nitni.

Iwdan yesseguran tammurt-nneɣ, nettaf teẓẓun resjur wer teggent tili wer sɣemmiyent fruta, wer dag‑sent amkan i yejḍad. Resjur yeggin am tinni n Koko niɣ n tini, resjur‑a ccatent iẓewran di lallaɣ n tmurt, wer d tilyen izewran‑nsent ad qelɛent ibriden‑nneɣ yarcan. Tabridt‑a n taẓẓut, aṭṭas n tmura di yedja lmexzen ittacar niɣ ẓẓleḍ id‑t‑itixḍarn.

Amxumbel n waman d ucal.

Tammurt tejbed aman di Arif, anẓar yudrus. (waxxa tussna teqqar belli mani wer telli tsejjart wer din bu wenẓar) deg iseggusa ineggura. Ḥima ad teẓẓut tasejjart ixessa ad tegged anu, niɣ ad tesɣed aman, tnayn‑a ttenqaman s tenɛacin s waṭṭas!
mani tbeddel tudart di Arif, nemmuti zi lkampu d tfellaḥt ɣer temdint, dinni uzɣen izewran n lesjur, min tuɣa yɣemyen nqelɛ-it negga zzag‑s leḥmu. Ad yeẓẓu ḥedd nqali, wer yeqqim ḥed itteg tafellaḥt. Malla teggid tafellaḥt, aman ttmenzan s tseɛɛet, malla d anu ayenni d cwirti ma ad tafed aman ma lla, malla tufid‑ten qa anu yeqqaẓ s melyun.

I mamek nnes?!

Asental‑a yeqqen ɣer waṭṭas n tmeslayin nniḍen bla min i d‑nidar, manaya ixessa‑s ɛad ufessel deg wawal. Nessitim ad xaf‑s arin Irifiyen yeqqaren x tmurt d min day-s.

Zeit.de

Arif ixess‑as ijjen Jadav Payeng d arifi, ijjen Artista ad yessenta cwayt zi cwayt, ad yebda zi tewwurt n taddart‑nnes, wer iqeṭṭeɛ bu layas, ad isiɣi ict ict ar ɣa yarr tibeḥḥar n umessuki merra d tizegzawin. Tamurt‑nneɣ ɣer‑s cal d lemliḥ, urid d aɣemmun waha. Tamurt n wagrakal (méditerranée) tseɣmay urid zzitun waha, maca ra d tasriɣwa (kakaw amediteran), d waṭṭas n iɣemmuyen nneɣni i nzemmer ad aneɣ ɛedren tamurt. Ad ggen tiri, ad ssizdgen ajenna‑nneɣ. Ad nessidef ɛad tinɛacin.

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt