Di cchurat imeggura, kkren-d imeɣnas ikaliduniyen i yettwaḥsaben zeg wegdud n Kanak ḥuma a “d-kksen” tilelli-nnsen jer ibecxaḍ n Fransa.
Ikanakiyen-a, wer ggin ameknaw imeɣnas n lḥirak n Arrif, i yeḥḍan x wafra n unhezzi n Arrif, maca, rẓin, skemḍen, wer jjin min wer ggin, maca ilaqq a nini ila aqqa aṭṭas n imeɣnas ikanakiyen ugin x tmegga-ya.
Xelli amenni, Fransa, wer d-tudif ḥuma ad tḥebbes imeɣnas, a dasen-tewwec 20 n useggʷas amek ggin lebɛaḍ.
Manaya isfekker-aneɣ-d deg uɣewweɣ i yeggin ifellaḥen ifransisen x lḥukuma-nnsen d uɣewweɣ n ayt tijilitin tiwraɣin i iqelben Fransa deg ijjen wakud.
Merra iɣewwaɣen-a, wer kid-sen temsurruf Arripublik n Fransa s ddenf, minzi nettat tetteḥsab-iten d “ifransisen”. Ma igduden-nniḍen, qaɛ wer das-cqin ma ttwaḥebbsen, ma ittwagg x-asen ddenf, nettat merra min ɣer txezzer ɣer nnfeɛ-nnes waha zeg uɣezdis n ikunumi.
Maca awi-d ad neɛawed afraq zeg umezwaru ḥuma a nessen mliḥ min ittemsaren di Kaliduniya.
Twalat tamezwarut i di ɣa ssneɣ nec Kaliduniya, ttuɣa wami ttbeqqaceɣ x uɣennij n “Ya lmenfi” n Akli Yeḥyaten, i iɛawed Racid Ṭaha x imeɣnas iqbayliyen i yewwin s uɣil ɣer tegzirt-a i d-yusin qibalt i Ustraliya, aya maḥend ad ten-tessiggʷej Fransa x umenɣi i ttuɣa weyyen di Dzayer, uca aɣennij-a immal-d leḥriq n usiggʷej n bezzez.
Maca tḥajit-a temmal-d ɛawed udem aɛeffan n Fransa.
Fransa-nni i ikksen timura n wegdud-a n Kanak, tessezdeɣ din ifransisen d igduden-nniḍen (ttlaɣan-asen ikalduciyen). Tameslayt-a i tegga nican Israyel aked wegdud Afilisṭini.
Fransa-nni takulunyalt i ikksen tmagit i wegdud n Kanak, tekkes-as iles-nnes d umezruy-nnes, ar mani dewlen ikanakiyen d tadrust (zi drus) di tmurt-nnsen.
Mala nesseqsa x inni i wer ixeddmen, x inni tessinef Fransa di Kaliduniya, a ten-naf d agdud n Kanak. S iyenni i d-kkren ad ɣewwɣen, ttettren tilelli-nnsen.
Min d-iwwin Arrif ɣer kaliduniya n jjdid?
S tanyen idsen teqqen-iten tasertit n ukulunyalizem i tegga Fransa x yegduden-nniḍen.
Wami i ttuɣa i d-kkren Irifiyen ad sɣuyyen x lḥeqq-nnsen deg useggʷas n 2017, ila Makrun yalleh mamec yedwel d arrayes n Fransa, iɛerḍ-it ujellid Muḥemmed wis setta ɣer ijjen umensi n remḍan, xenni yeffeɣ Makrun deg ijjen tinawt, yessiwel x min ittemsaren di Arrif.
Aṭṭas n yewdan, sskanen s ufus ɣer Fransa, qqaren belli d nettat i yewcin tfawt tazegzawt i lmexzen maḥend ad yegg ddenf x Irifiyen d Arrif.
Neqqar ila ula d Fransa ittwadenna x yiri-nnes mayen yemsaren di Arrif, urid ḥa d lmexzen weḥḥdes.
Minzi Fransa wer das-icqi ad yili ddenf di tkulunyalin-nnes tiqdimin; maca min das-yecqan ad teḥḍa tizi-nnes tikunumit d tsertant di tmura-nni.
Neẓra mamec ifrikanen n wadday n sseḥra yuẓa ɣer-sen lḥal zi manaya, azgen ameqqran n tmura-nni wesqent lmḥallat n Fransa di tmura-nnsent, a nebda zi Mali, Burkina Fasu, Nnijer d inniḍen.
Mayemmi mellen ifrikanen Fransa?
Minzi tidiktaturiyin i ttuɣa yellan deg wafrika, ggint ddenf x wegduden-nnsent. Nettat, Fransa, ila tella lebda awerni i Tdiktaturiyin-nni. Ttuɣa-ten d imeddukal-nnes imeqqranen.
Igduden i yellan ɣer wadday i umiditirani, ula d nitni ffuden tilelli, amquddi d tawmat. I yellan d ipilaren min xef tbedd Fransa.
Igduden xsen zi Fransa ad kid-sen tbedd di trezzut-nnsen x tdimukraṭit, ad tekkes fus n twiza-nnes aked tidiktaturiyin, ad tewwec lḥeqq i wegduden imezwura maḥend ad ilin s tidett. Igduden ameknaw Itargiyen di ssehṛa tameqqrant n Tmazɣa d ameknaw Arrif d agdud n Kanak.
S tidett, ila Fransa d isistimen immersen di tkulunyalin-nnes tiqdimin ittwadenna x yiri-nnsen merra tifeqqaɛ-a i ẓerren yegduden, ḥaca imeggura-ya ula d nitni x-asen ad nnufslen zi ssnasel n ukulunyalizem, ad ssitmen tifawin n tlelli.