24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Xmi ttrun lewḥuc!

Twalat ɣer twalat, nttesla x imuddar ttrun xmi yettmetta ca n yijj zeg uklasi‑nsen. D tidet? Ttacan lewḥuc s uxiyyeq? Di min ẓrin yenni yeḥḍan imuddar, ibaɣusen (leqruḍ) d d lfil, d nitni waha idd‑ksin ttrun xmi ttafen ca n ḥedd zzag‑sen yemmut. Maca minzi ttacan? ma am neccin? niɣ d ca n weklasi‑nneɣni n uxiyyeq?!

Lfil yessen umi qqaren lwacun
iStock.com, FLCreativePhoto

Xmi yetmetta ca n Bnadem iɛizz x‑aneɣ, netxeyyeq, nettru, ntaca s ugezzim n beṭṭu. Mkul lgens zzag‑neɣ ɣer‑s tinamitin‑nnes itteg di lmut, ca ineḍḍer ca yesscmaḍ, ca itɣennej, ca yeqqar zeg iḍlisen n ujenna. Maca i lmal agnaw? ifehhem umi qqaren lmut? tessnen belli yemmut ca n yijj zzag‑sen?

Zi zik n wussan, nettwaḥsab weḥḥedneɣ (iwḍan) d aklasi n imuddar yellan sennej i tmurt, yessnen belli lmut tella. Maca mkul twalat ad treɣ ca n tfawt ad daneɣ temmer ca n tidet ila wer tt‑nessin. xelli la d ca zeg imudar, ttacan s lmut, urid am neccin, maca s tebridt‑nsen.

Lfil wer itettu‑ la d imeṭṭan‑nnes

Zeg imudar wer ittettun imettan‑nnes, d lfil. Aṭṭas n twaratin ẓrin‑ten ‑inni iterran taynit i min yeddren di lexla‑ wer ttilin ca nurmal xmi ttadsen ca n jjifet‑nes.

“neẓra belli xmi ttadsen ca n yij zzag‑sen yemmut, ttḥadan‑t, ttadsen‑tt, tbeɛɛaden xa-s, as tinid teggen lankit. Taynit‑a n lfil ɣer imettan‑nsen, waxxa wer ten‑udisen, wer dasen dd‑ttisen ” teqqar: Shifra Goldenberg zeg usinag n Smithsonian Conservation Biology.

Ca zi lfilat‑a, ggin tizemmar ad sbedden jjifet‑nni, niɣ ad t‑idd‑jebden ɣer‑sen. Aṭṭas mani twaẓren ɛawed, tcemmamen ḥima ad ɛeqlen wi zzag‑sen yemmuten,

Lfil rebda yttedwal ɣer lfilat yemmuten
iStock.com, brittak

Wa d axiyyeq?

I xenni, ma ttacan s uxiyyeq ma lla? Godenberg teqqar belli yeqsaḥ ad nessen minzi ttacan. Maca aṭṭas n tyacitin i dd‑ibanen. Ruḥ ased, acemcem d uḥadi, manaya aṭṭas n tyacitin dag‑s yeffren.

Lfil yettwassen s ladas i twacunt nnes. Tamunt i ytekken ɛecrayat n iseggusa. Ḥeṭṭu yemmal belli waxxa msebḍan jer‑asen, ttemseɛqalen melmi ɣa mselqan ɛawed. Xmi ttemsagarn, tcemcimen, ttemḥadan. As‑tinid kessin tifraz i wayawya.

Ibyulujen qqaren belli tamslayt d ict xmi zzag‑sen yetmetta ca n yijj. “Min teggen amenni, tsejjlen‑tt zzag‑s belli yemmut. ḥima ad snen belli wer yeqqim yella.”

Tibaɣusin d tarwa‑nsent

Ibaɣusen msebdan di mamec tteggen akd lmut. Gurlilla tettɣima‑as ɣer uzellif, tnebbi‑as. Acimpanzi yeddal lmiyyet‑nnes s tefray n lesjur, tayemmat n ubabun (Baboon) trebu‑t x weɛrur ar zzag‑s ɣer teqḍeɛ layas. Ibaɣusen mara as‑tinid wer ttimnen belli yemmut‑asen ḥedd zi tarwa‑nsen.

Ma wer tesnent tyemmatin‑a belli mmit‑sent yemmut? Alecia Carter zi tesdawit n Montpellier teḥḍa akd imeddukal nnes mliḥ ibaɣusen. Zrin belli tayemmat n ubabun wer das tetteg i memmis yemmuten amen tetteg i yenni yeddren. Ufin: “tettjarra‑t zeg ufus niɣ zeg uḍar waha. Ajarri nni ɛemmars ma yeggi‑t weklasi‑nnes i ca n yijj zi tarwa‑nnes amen yedder.”
Ibyulujen ttwalan, tɣuni jer tbarɣust d tarwa‑nnes wer tbeṭṭu s lmut. Snen belli yemmut, dag‑sen adeqqi am wenni day‑neɣ (iwdan). “Tɣuni texleq ij n twalat, teqsaḥ i beṭṭu” teqqar Carter.

Ma d axiyyeq, ma d ca nniḍen? Ma yerwes di tyacit n yewdan ? wer tessin Alicia Carter. Minzi tyacit‑a uḥren ma ad teɣren wer das ufin lfihem. Maca ttwarrit x useqsi‑ya, ɛad wer tnufi, maca ict, “lmut wer tsseɣlayen ca tuzzel”

Ɣer ɛawed: Adan n tmurt, zemmaren ad ac-dd-qelɛen ul, maca ha min umi neffɛen.

 

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt