‘‘ USSAN JAR IƔENDAN ’’ niɣ tagrawla n yezlan; tiɣri di tqessisin n Ɛebdelwaḥed ḤENNU

0
221

yura-t uselmad Sufyan Derraz

Zi  tseggezt « Al Anwar », di Selwan, Nnaḍur, issufeɣ-dd umari Ɛebdelwaḥed ḤENNU ijj n wamud d amaynu azwel-nnes: «USSAN JAR IƔENDAN », deg useggʷas n 2020, s tutlayt tamaziɣt n Arrif. Mkul taqessist yura-tt s tfinaɣ iɛawd-as tira s usekkil alatan. Adlis-a dag-s 29 n tqessisin, yusa-dd di 107 n tudmawin.

Adlis-a, yusa-dd awern i wamud-nnes amezgaru n yizlan i dd-yeffɣen deg usegg w as n 2018 umi yesti azwel « TTUƔ ». Mani nettaf ḤENNU ɛawed, ittegg tizemmer di tira n tenfas, lami i dd-yessufeɣ deg usegg w as-a beɛda « WI DD- YUDFEN ƔER WAZZAREG », i yesmunen jar tefray nnes ca n tenfas yura-tent umari xef tudert takuyast n irifiyen.

Ttuɣa izgur-as issuɣel ungal n tmarit Amina BERWADI« IFETIWESEN SSEKMAḌEN / شظايا حارقة », zi tutlayt taɛrabt ɣer tmaziɣt deg usegg w as n 2019. Mamek i kid-s dd-yessufeɣ deg usegg w as-a beɛda, tamezgunt « TAsDART X UMEKSA ». S uyenni, ḤENNU d ijj n umari izemmemen isem-nnes deg yiger n tsekla tarifit. Idwel deg isegg w usa-ya imeggura d ijjen zeg wudmawen-nnes awern i twuriwin xef usuɣel d usefru d tenfas d umezgun.


Di min yeqqnen ɣer ttimat n wamud, yenna ḤENNU, aqqa yegga tawuri xef ca n isental s yixef-nnsen: « […] ttimat i dag-s deg wamud, wer qqareɣ ca mladasent maca icten teqqen aked tenniḍen, wer dag-s bu tiqessisin i yeqqnen ɣer tmexsa maca dag-s tinni i yeqqnen ɣer yemxumbal i yettɛic wegdud, dag-s tinni i yeqqnen ɣer tnettit d twengimt » . Andic (2021)

Adlis-a jar ifassen-nneɣ, d aquḍaḍ n tiddi (18cm×13cm), deg uɣamus-nnes nettaf ijjt n tewlaft (igga-s-tt unaẓur Muḥemmed ṬAYYBI): later n iḍaren sennej i tmurt tuẓeɣ (d tawraɣt terwel ɣer uleccini) gguren ɣer waranegga (∞). Deg ixef n uɣamus nettaf isem n umari s tira n tfinaɣ d ticemlalin sadu-nnes s usekkil alatan, deg wammas n weɣlaf, nettaf azwel n wamud s tfinaɣ d ticemlalin gedrent meɣrent, sadu-nsent azwel s ulatan s ucemlal beɛda, swadday qaɛ nettaf yura anaw n twuri taseklant s tfinaɣ «ⴰⵙⴼⵔⵓ». Deg uɛrur n wamud
nettaf ijjt n tesnakuḍt n qaɛ idlisen i yura umari.

Mamek nettaf, Mass Muḥemmed RACIDI d netta ibedden xef uɛdal i uɣamus-nnes.

Zdat ma a dd-yawi uzlawi tiqessisin-nnes, yegga ijjt n temsizwarut yuca-s azwel s tmatart «  … ! », i di ittetter zeg imeɣri ad kides dd-ifafa cwayt di «tebḥirt-a i dd-yessenḍyen d tiwalin». Awern i tmezgarut-a, ttasen-dd ɣer twengimt xarebbi n iseqsan, min ɛnant tefras n tira deg usefru n ḤENNU? Ma iweḍ ad yessemres cway zi tmamkin d wammaken i yellan deg usefru amaḍlan?

Tamedyazt, deg wamud « USSAN JAR IƔENDAN » i yura uzlawi Ɛebdelwaḥed ḤENNU, tetteg tizemmer ḥuma ad tbedd xef uɣezdis n uferres n yezli amaziɣ amiddar, ad tuc ujar xef uswir n tẓuri d tmedyazt tatrart, ad tesban tamagit-nnes. Ittban-dd mana-ya mliḥ di tzemmar i yegga uzlawi deg usnay n tqessisin: lqaleb-nsent, tutlayt, asettef n llɣa, ayam zi min dd-yejja uterras di qaɛ timura d
lxezrat ɣer umaḍal i dd-ittbanen deg inumak d isental.

Yufa umari ad yuc i tmedyazin-nnes udem d anaẓur ɣer-s talɣa d ijjt, udem ibeṭṭa tamedyazt xef tgezzumin mkifkif ca imuren, niɣ msebḍant di tiddi-nsent ca imuren nniḍen. Di qaɛ imuren, azlawi itterra taynit aṭṭas i tmeɣruṭ, ismuna izim (الروي) n twentin (البيوت) deg ugensu n mkul tagezzumt, ittejja-tt ad tegg min xaf-s ḥuma ad tuc taẓuri d llɣa, d ulaɣi xef umeggar n unamek d tawint niɣ d ameggar n tgezzumt marra.

Zi tefras n usemres i tmeɣruṭ, ad tettwag temsebḍa xef tigg w ajin tinakuḍin mquddant, min itticcen taycit s llɣa d lmizan. Azlawi yerwel zi tulaft n yezli amaziɣ azayku i yettwasnen s « Lalla Buya », wer ɣer-s icedd ca ixef-nnes mamek wer icedd ula ɣer yijj n lmizan. Netta iruḥ di tira-nnes ɣer llɣa n ugensu s usemres n qaɛ iferḍisen: aɛawed s qaɛ inawen nnes, timgalin d tyuyawin, tiwinas tiquḍaḍin mreddafent d tmeɣruḍin n ugensu :


Wer beddent ca tqessisin n wamud ɣer twuri xef tutlayt, truḥ ɣer twuri zzag-s, tkessi amnus ḥuma ad tban tenqa, d taẓurant, s trezzut deg umawal amaziɣ azayku, niɣ s usemres n imawalen imaynuten niɣ di tnegmi n tutlayt tarifit, ḥuma ad yerwel zeg iwalen i dd-yudfen zi tseppanyut d teɛrabt d tefransist i nessemras deg umsawal nneɣ n lebda. S uya, nettaf-it ca imuren ittegg tasaɣult tamawalt i di yessefra anamak d tesnamekt:

Wer tbedd ca tqessist deg wamud ɣer udwal-nnes ɣer tnegmi deg iger n tutlayt waha, nettaf-itt teɛdu ɣer qaɛ iɣezdisa n tsekla d tussna d umezruy i yeqqnen ɣer uraq, niɣ amezruy amaziɣ s umata. S uya, tessemres inzan « Teḍwa wer tersi ! », « D asɣun d ijj » …, imukan d yesmawen imaziɣen iqburen « Arrif, Adrar n buzeyza, idurar n Arrif, Mennuc, Tamẓa, Nunja, Mmuḥ, Feṭṭuc … », timitar n ugama d ukraz d tengamt « Benneɛman, tayennurt, teknift, tiyaẓiḍin, ɣanim, tamerraqt, seksu, tamensixt, imendi, tiggaz, lḥarrac, abeɛɛuc, ameksa, …).

Zi tefras n tira i nettaf ɣer wezlawi ḤENNU, asemres i umawal n tfellaḥtd ukraz d min iqqnen ɣer ddcar s waṭṭas. S umedya, di tɣuri-nneɣ deg wamud-anuyem-dd tiguriwin-a :

Zi tracca-ya, ittban aqqa azlawi di tmedyazin-a d afellaḥ. Ujar zi mana-ya, igga ca n tiqessisin deg wamud-a mɣer xef iɣemmuyen, s umedya amseksi jar tmensext d imendi:

« Qellec a tamensixt
Di ddmani n imendi
Cḍeḥ ula d cem ɣer leɛwin
Ɛdel akid-s abeddi !
Sfirnen aked ẓẓawec
Ineqqben imendi …
Maca sḥes a dam-iniɣ :
« Amen wer deg-m tidrin,
Xmi dd-ittas ucewwal,
Ittkemmel zeg-m aceddi ! » …


Mamek i t-nettaf issij di tira-nnes xef isental d inamunen, deg-sen ccyaḍ n tfelsaft:

« TAKNIFT D ULEQQUZ »
« LḤEMLET N IMERẒAGEN »
« USSAN JAR IƔENDAN »
« SSUM-DD AKID I TUDERT »
« JAR UXEMMEM D USITEM »
« ARAJI »
« YUGUR DEG YEXF-NNES »
« NECC DA ! »
« D ASƔUN D IJJ ! »
« TAMERRAQT D TESLIT »
« UDDUM … »
« ATMUN »
« AƔILIN I TAWALIN »
« QELLEC A TAMENSIXT »
« ƐAD A DD-TENQER TFUKT »
« ASEGNU »
« ḤADAR … MACA … »
« NECC, D MENNUC, D UḤARMUC »
« D AYA WAHA … »
« JER-AYI-DD … »

 Yura xef usefru d llɣa-nnes, yura xef tmamakin d tcuni n tqessist:

« YEMMUZZAR USEFRU »,
« KSI-C A ḌAR-INU »
« TAQESSIST-INU TUBUḌ »
« TAƔERRABUT N ISEKKILEN»

Yura x tyemmat d tayri n tyemmat i tarwa-nnes:

« AƐENDA-M AYEMMA»
« SIF A MMI-INU »
« SEL A MMI-INU »
« ARAJI »

Am qaɛ izlawiyen n Arrif, la d netta yeksi s usḥissef i uterras arifi di
tqessisin:

« ADRAR N BUZEYZA »
« TAMẒA »

Asefsi n tqessist « tamẓa »


Mamek-ma yegga usentel i xef yessers aḍaḍ, nettaf asemres n iferḍisen utlayanen n temnaḍt n Arrif, asemres n yenzan d tḥuja, s umedya asemres n tḥajit n Nunja d Temẓa di tqessist n « TAMẒA » i yebḍa xef kkuẓ n izemzan (akuden), azemz amezgaru lami tuɣa lehna di qaɛ tiɣemmura n Arrif, qaɛ tetteddar tudert tehwen tecna, azemz wiss sin lami i dd-yudef uḥuwwas yesserzeg xaf-sen tudert, akud wis kraḍ lami yennuɣ uḥuwwas di Arrif uca yuyur am yejja ameksa din a das-dd-ittawi lexbar d lḥeqq-nnes, ad yejj tarwa n tmurt ad ɣer-s ɛerqen, azemz ameggur d lux, akud lami yuca urifi s tindi n tmurt-nnes, yendemm zegga yesmeḥ di tmagit-nnes.


Mamek nezra, amedya-ya yeccur s iferḍisen utlayanen n temnaḍet n Arrif, d usemres n qaɛ timamakin tineglanin: allas, amsawal, alwa, asmzazal, taydisent, tamalast, asumen, iwalen iqqnen … Ḥuma ad aneɣ-dd iɛawed timsirin d tinamunin d tisertanin zeg umezruy n ufgan arifi.

Attaɣ tzayart-a tessekan ɣer temsirin i xaf-sen yeɛdan aked wakud:

Yiweḍ wezlawi Ɛebdelwaḥed ḤENNU deg wamud-nnes, ad yuc ijjt n termit n usefru txeẓẓer ɣer zzat, tirmit tesskan ɣer tesmaynut d trezzut xef tlagg w ajin nniḍen deg usneflul. Tirmit, tetteg tizemmer ḥuma ad texẓer ɣer qaɛ timamakin d yemmaken n usefru i yellan deg umaḍal ḥuma ad tettwagg di lqaleb d tcuni n usefru arifi amidder. S uya, usint-idd tqessisin deg wamud-a ccurent s tmulin d tmitar i yesskanen ɣer qaɛ min ittegg uzlawi d tawuri xef teẓilt d waẓri n tutlayt d qaɛ iferdisen n usefru, mamek i tettwassen di tnegmi
nneɣ tadeɣrant niɣ di tnegmi tameḍlant s umata.