25.1 C
Nador
Ttlat 17 Cutembir 2024

Min din awerni i usugi n iḥudriyen x Sebta?

Zeg wami i d-kkreɣ, ɛemmers wer ɛqileɣ ila yemsar ca n usugi x Sebta niɣ x Mlilet s tebridt-a ammu i zi tt-neḍfer ussan-a i yeɛdan. Manaya ittas-d mani “imeɣnas” d “tmeɣnasin” n RNI, ttuɣa tteggen ijjen ujemmuɛ n iḥudriyen deg Ugadir maḥend “ad ceḍḥen” x igezzimen n ijjen wegdud ssersen-t x tcekkʷayt n liɣla bla aḥinni.

Mayemmi iḥudriyen ttexsen ad ffɣen tamurt-a s minzi mma? Ma s tidett d iḥudriyen i wer yeɣrin, wer ixeddmen waha i ittexsen ad ffɣen tamurt?

Di tidett, aṭṭas zi mani, ttuɣa aṭṭas n ifremliyen, iḍbiben, imuhndisen… i yeɣrin da, ixḍaren ad ssa ffɣen, ttraḥen ɣer Fransa, Kanada, Aliman niɣ ula d Irlanda. Aṭṭas zzag-sen semḥen di ca n imukan n lxedmet d isebḥanen, di tneddam timeqqranin, ugin ad da qqimen.

Maca mayemmi iḥudriyen-a icumariyen i yetteggen ca n tnayen n melyun n buḥbel ula d nitni rezzun ad ffɣen? Ma s tidett ila akrisis ikunumi d unamun min xef tɛedda tamurt aṭṭas n iseggusa zi mani d ayenni waha i yettejjan iḥudriyen-a ad ɣamren s tudert-nnsen maḥend ad sellken ixef-nnsen zeg waddad-a?

Ittawi-ayi-d Rebbi dinni ijjen tneqqiḍt icerken aḍbib i yeffɣen tamurt d ucumari-nni i irezzun ad iɛreq, s tnayen idsen rezzun x ijjen tmurt d tilellit, mani i ɣa afen tilelli-nnsen, wer ttpinsareɣ ca ila d aleqquz n weɣrum weḥḥed-s i iɛerrnen iḥudriyen-a ḥuma ad nnɛerqen, ad telɛen, ad weḍḍren di tmura n midden.

Aqqa iḥudriyen nitni ttwaḥsaben d agla d ameqqran, d nitni d amuṭur n mkul agdud. Ass-a Uruppa “tawessart”, trezzu s minzi mma x iḥudriyen ad d-asen ad dag-s zedɣen, xelli ifusiyen tteggen tizemmar-nnsen maḥend ad sbedden manaya, maca ikunumi n tmura-nni, ibedd x jjehd n iḥurdiyen.

Da, x tma nneḍni n umiditirani, iḥudriyen iwta zzag-sen wenẓar, bla ma ad zzag-sen testafed ddewla, ad zzag-sen tebna ijjen wagla d anamur. Minzi asistim n ddewla-nneɣ ittemsex, deg ijjen wemkan d anifasi wer yelli di tubberkent n tdiktaturit, wer yelli di tuccemlelt n tdimukraṭit. Yiḍ-a azgen ameqqran n imezdaɣ d ḥudriyen, maca tiwecca iḥudriyen-a ad d-dewlen d iwessura. Iwa d ta d tnaɣit n tidett, min dasen-tessujed ddewla? D ma ttuɣa tesqared zzag-sen ca n wagla niɣ lla?

Zeg ijjen uɣezdis-nniḍen, nzemmer a nefhem ddegg-a n usugi i yettwaggen, mala nekker nessen belli wer qqimen imulliten isertanen, wer qqiment tmesmunin, wer qqiment ssandikat. Mani izemmer uḥudri-ya, ad yessiwel x ixef-nnes? Din zzat-s ijjen wazzreg ixerreg, ixarref merra. X uzellif n imulliten-a, iwessura, wer ssinen min ittemsaren, wer dag-sen bu targazt maḥend ad mseksin x tdimukraṭit, ɛelmen aberru n iɣembab, kul twalat man aɣembub min xef ten-nettwala, maca ttettun ijjen lḥajet ila agdud netta wer ittettu, wer ittetteḍ ḍaḍ-nnes.

Tamezgida n tɣuri ula d nettat txarreg, ttuɣa ttreddajen-tt cwayt cwayt. Ass-a imeɣrabiyen wer mquddin ca deg uselmed, ayt bab n wagla ssekkan tarwa-nnsen ɣer temzgidawin i yeɣlan, aklasi amelwasu di temzgidawin n ttmenyat, imeẓlaḍ di tmezgidawin n lmexzen. Ma izemmer wenn iqqaren ass-a di tmezgida n lmexzen ad yeffeɣ d ca deg imal? Ma izemmer wenn iqqaren di tesdawit n baṭel ad ɣer-s yili ccwarti am wenni i iqqaren di tesdawit tusligt?

Imḍebbren n ddewla-ya, weyyen tamurt-a ɣer lḥiḍ, maḥend bnadem ad yedder, ixess ad d-yekkes zi jjib-nnes, ad nebda zi seḥḥet ar aselmed uca raḥ x-as amenni. Ddewla tekkes tmasayt-nnes am tikkest n wenẓeḍ zeg warekti, tewca igran-a i ayt bab n ikercac, s ubasṭar. Maca qa manaya ɣer-s ttaman, d wenni i ɣa txelles s waṭṭas n liɣla di min d-igguren d neccin nettwala izumal-nnes zi lexxu.

Min ɣa nraja zi ddewla mala tekkes ixef-nnes zeg uselmed d yiger n seḥḥet? Min umi tella ddewla mala tewca manaya i sḥab ttmenyat?

Aqqa ijjen ddewla d takapiṭalt ar iɣes, ameknaw Marikan, ɣer-s aselmed amezwaru ar bakaluriya, baṭel. Ma neccin d ikapiṭaliyen-ilibiraliyen kṭer zeg umarikan s ixef-nnes? Di tidett, asistim n ikunumi n ddewla-ya ta, wer nessin min xef issers iḍaren-nnes qaɛ, ma d talibiralit ma d tanamunt ma d ca n ḥajet nneḍni ittemsex wer ibin min iɛna. Ittban-ayi-d belli asistim n ikunumi i ɣer-neɣ yerwes di lḥal n tdimukraṭit, d aberhuccay, wer yeḍhar.

Malla iruḥ uselmed, qa ruḥen izalen, traḥ twacunt akid-sen. Malla aselmed iraḥ, xenni ifukk a nraja twaɣit i ɣa iskemḍen kulci.

Aqqa ad asen-yettɣil i inni itteḥkamen ila mala sseɛdan amussu n 20 febrayer ɛlaxlir, jebden-d qabu di lḥirak n Arrif ila aqqa safi, hnan. Maca netta aɣewweɣ, wer nettessen melmi i d-ittekker nican.

Ad nfekker di Tunes n Benneɛli, ca n lechur qbel ma ad din tekker tegrawla, ttuɣa merra qqaren ila Tunes teggur mliḥ, ikunumi-nnes ittlellic, ula d ijjen ma ttuɣa yettraja ad yemsar min din yejran amenni, uca, hupp, tekker, yedwel Benneɛli, ittetter tsullet bla aḍil.

Deg usguri n wawal, xseɣ ad iniɣ, ila asugi-nni n iḥudriyen d mezri-nnsen ameqqran maḥend ad ffɣen tamurt d ijjen usuni n lxaṭar. Ma ɣer-neɣ irgazen di ddewla-ya i ɣa ifehmen manaya niɣ lla? Iwa, a nraja uca a nexzer.

Timaynutin

Fser-itt