24.1 C
Nador
Lḥed 30 Yunyu 2024

Mayemmi ttmettan aṭṭas n lḥujjaj di Mekka?

Aseggʷas-a mmuten aṭṭas n lḥujjaj imselmen i iruḥen ɣer Mekka maḥend ad kemmlen ijjen tsenyant zi tsenyanin n ddin-nnsen.

Lḥejj, d ijjen zeg igrawen imeqqranen n yewdan deg umaḍal, ttasen-d imelyunen n yewdan ɣer Ssaɛudiya Taɛrabt.

Ikemmel lḥejj n useggʷas n 2024 di 19 yunyu, maca yejj-d awern-as aṭṭas n uxeyyeq.

Tenna xinsiya n tɣemsa AFP belli mmuten din 922 n yewdan, azgen ameqqran mmuten s leḥmu i yuɛlan i ttuɣa ittakkʷaḍen ca n 50°C.

Xelli amenni, BBC wer tiwiḍ ca ad tdettet zi nnumru-ya ma nican ma lla. Ssaɛudiya, wer tenni walu x ikritiken i das-immewcen wami mmuten aṭṭas n lḥujjaj aseggʷas-a.

Iwa waxxa yemsar min yemsaren, nnan ila nitni nejḥen deg usenfar-nnsen n lḥejj n useggʷas-a.

Lweqt n lḥejj yeɛda bla lehlakat i yetthuddan x seḥḥet, xelli ḥijjen-d aṭṭas n midden rni x-as leḥmu i yuɛlan” D aya i d-yenna awzir n seḥḥet asaɛudi Fahd Al Jallayel, deg ijjen usiweḍ-nnes.

Tenna Ssaɛudiya ila usin-d ca n 1.83 melyun n lḥujjaj i icerken di lḥijj aseggʷas-a, zzag-sen ca n 1,6 melyun i d-yusin zi berra. Zi tmura manis d-usin aṭṭas n yewdan, nettaf ipakistaniyen, iwrduniyen d itunsiyen.

Tiweḍ BBC ad terẓem ijjen lankiṭ x min yejjin aṭṭas n imettinen di lḥijj aseggʷas-a.

Leḥmu din … D jahennama

Ttuɣa leḥmu i yuɛlan aṭṭas di tmurt n Ssaɛudiya taɛrabt tiwweḍ ɣer ca n 51,8°C di tili, d ijjen wemskar d ameqqran i issilyen di nnumru n imettinen.

Waxxa tawzirt n sseḥḥet tasaɛudit teɛlem lḥujjaj maḥend wer ttilin ca adu leḥmu i yuɛlan, ad ilin lebda uffen, maca waxxa amenni mmuten aṭṭas n lḥujjaj s lesbab n ustris atirmi d teyyita n tfukt.

Ijjen udiplumasi d Aɛrab yenna belli 658 n imettinen imasriyen mmuten s lesbab n leḥmu i yuɛlan. Aṭṭas n lḥujjaj ila wer ɣer-sen bu ttesriḥ i itticen i lḥejj, manaya yegga laḥedd maḥend wer kid-sen ittemswizi ḥedd.

Nejmeɣ ɣir s rreḥmet n Rebbi waha, minzi ttuɣa leḥmu aṭṭas” i yenna Aisha Idris, lḥajj anijiri i BBC

Ila bellɛen merra tiwwura n Lkeɛba” am yessawal x lebni-nni i yellan deg wammas n temzgida ittwaqeddsen, amkan min ɣer yella lhimmet s waṭṭas din ddin ameslem. “Ttuɣa ixess-aneɣ a nugur x tzeqqa, tameggarut-a ttuɣa teḥma aṭṭas”.

“Ttuɣa ixess-ayi ad sxedmeɣ lemḍell, ad suffeɣ ixef-inu s waman n Zemzem” i yenna am issawal x waman i d-ttagmen zeg wanuten n Mekka.

Nniɣ i ixef-inu belli ad sexfeɣ, d ca n ijjen ad d-yas ad ayi-iɛawen s ca n lemḍell. Ttuɣa wer ssineɣ ca ila leḥmu ad yili yuɛla aṭṭas”. I d-yerni yenna-d.

Lmewt n ijjen lḥajja umi qqaren Naɛim zegga i tecca ticti n tfuct tejja twacunt-nnes trezzu x temrarutin.

“Amsawaḍ inneqḍeɛ aked yemma amenni waha. Necla nrezzu x-as ussan kemlen, zi senni a nessen ila ttuɣa temmut di Lḥejj”. I d-yenna ijjen zi tarwa-nnes, mani weqqren mezri-nnes ad temḍel di Mekka.

Minzi Lḥujjaj luxa, gguren adu ijjen tfukt s ṭṭya-nnes iḥman, rni x-as jjehd afizik i yetteggen zzat i izurag innurẓmen, manaya yejj-d aṭṭas n imehlak.

Lmewt i yeqqnen ɣer leḥmu maci d jjdid x lḥejj, maca zi lebda ttuɣa yella.

Azzɣat, tenna ssaɛudiya belli 2000 zi lḥujjaj tekka x-asen d taberkant s lesbab n leḥmu.

qqaren imussnawen belli abeddel n uklima iggur ad yejj tameslayt-a n lḥejj teqseḥ bezzaf.

“Ttuɣa lḥejj iɛedda deg ijjen lḥal yeḥma ca n 1000 n useggʷas zi mani, maca akrisis n uklima i yellan luxa, ad jjent timeslayin mxumblent kter”. D aya i d-yenna Carl-Friedrich Schleussner, i yellan d akimlatulug di Climate Analytics ɣer Reuters.

Tirezzutin-nnes qqarent belli ageɛɛed n leḥmu s 1,5°C deg umaḍal s uzday aked uswir i ttuɣa yellan qbel i usenneɛ, s uyenni bnadem izemmer ad t-tewwet tfuct s xemsa n twalatin kter.

Qqaren imussnawen ɛawed aqqa leḥmu izemmer ad igeɛɛed ca n 1,5°C am zi ssa d 2020, ataf ad yejj lḥijj yeqseḥ aṭṭas.

Imxumbal n ddḥas d buxraru

Aṭṭas n yewdan nnan-d belli asugur aɛeffan n tmurt tasaɛudit i lḥejj yejja timeslayin ad ilint qesḥent aṭṭas deg waṭṭas n imukan mani ttuɣa llan lḥujjaj.

“Ttuɣa wer din bu ca n klima di tḥuna-nneɣ di Mekka”, i tenna Amina (maci d isem-nnes) ijjen temɣart ɣer-s 38 n useggʷas tus-d zi Islamabad. “Azgen ameqqran n nnibirat ila wer deg-sent bu aman”.

“Ttuɣa din ijjen ljeww ixenneq di tḥuna, neccin ttuɣa nedded aṭṭas, s uya tekka x-aneɣ tezli”. I d-yerna.

“Aṭṭas ttuɣa sexfen minzi ttuɣa din ijjen ddḥas d ameqqran d leḥmu ameqqran i ttuɣa yellan di tqiḍan-nneɣ”. I d-tenna Fewziya, ijjen lḥajja zi Jakarta. “Ttuɣa nettraja amecli ar tameddint, s uya iwdan i ttuɣa yellan di tqiḍan ineqq-iten laẓ”.

Imxumbal n utrunspur

Ttuɣa ixess-asen x lḥujjaj ad uguren aṭṭas x iḍaren adu tfukt i yetteqqsen, mani ca zeg yewdan ttezzmen lbarajat i yellan deg webrid d wenqas ameqqran deg utrunspur.

Jjin-aneɣ x webrid i di yella ca n 7 KM bla aman niɣ tili” D aya i yenna ijjen lḥajj d apakistani yugi ad yini isem-nnes. “Ttuɣa ipulisen ssersen ca n ibrigaden, ggin x-aneɣ bezzez a nugur aṭṭas x iḍaren amenni waha”.

Yenna belli qa ttuɣa dinni ca n ṭṭumubinat n lḥukuma tasaɛudit, maca qaɛ wer ttwasxedment ḥma ad snejmen lḥujjaj imehlak niɣ inni isexfen s leḥmu.

“Deg igran, iwdan ttuɣa ḥeṭṭan-ten ameknaw tiyaẓiḍin niɣ zzwayel di ca n firma. Ttuɣa wer din manis ɣa kken iwdan jer qamat niɣ mamec zemmren ad raḥen ɣer bitlmat.”

Maca tawzirt tasaɛudit n utrunspur tenna belli din ca n 27 000 n lkar maḥend ad smuttyen lḥujjaj.

“Luxa ta tis 18 n twalatin nec ttḥijjiɣ. Ɛlaḥsab min ẓriɣ, isaɛudiyen wer ten-ttuɣi ca hewnen. Ttkuntrulan, wah, maca wer ttɛiwinen ca”, D aya i yenna Muhammad Acha, ijjen zeg inni isegguren ijjen tseḍma n lḥujjaj.

Deg unebdu, ijjen lḥajj izemmer ad yugur 15 klm deg wass. Manaya izemmer ad asen-yegg tiyyita n leḥmu, min itteggen lweḥlan d wenqas n waman, d aya i yenna Acha.

“Di min izwaren, ttuɣa din tisawnin maḥend ad awḍen ɣer tqiḍan, maca luxa merra ibriden bellɛen. S uya, ijjen lḥajj, waxxa izeddeɣ deg uklasi amezwaru n A deg uraq n I, ixess-as ad yugur 2,1 KM sadu i tfukt maḥend ad yaweḍ ɣer tḥanut-nnes”.

Mala din ca n ḥajet ixess-as asenjem, wer izemmer ad ɣer-s awḍen nebɣir ar ɣa kken azgen n tseɛɛet, wer din bu mamec ɣa ggen ad snejmen iwdan, wer din bu lenqaḍer n waman x yebriden”. Yerna yenna Acha.

Lḥujjaj bla lekwaɣeḍ

Mala ixes ca n ijjen ad iḥijj, ixess-asen ad yetter ijjen visa spisyal. Maca ca n yewdan ttexsen ad ḥijjen bla ma ad kken x webrid-a.

Nettwala belli “lḥujjaj i wer ɣer yelli lekwaɣeḍ” sgeɛɛden zeg imettinen.

Lḥujjaj bla lekwaɣeḍ ttagin ad raḥen ɣer ipulisen, waxxa nitni ca n twalatin tteḥwajan tamɛawant. Ssaɛudiya ɣer-sen i tesselseq ddḥas di tḥuna.

“Nettcekka belli inni i isxeddamen visat maci n lḥejj ttadfen ɣer imukan n lḥejj”. D aya yenna Mustolih Siradj, ameqqran n wegraw anamur ayndunisi n Lḥijj d Lɛumra.

“Mamec mma yegga ca n ijjen wer ɣer-s bu visa n lḥejj, wer t-nettejji ca, ittxiss-as ad yedwel ɣer tmurt-nnes”. D aya i yenna i BBC Saad Al Qurashi.

Iwessura d imehlak

Aṭṭas n lḥujjaj ttraḥen ɣer lḥijj ar ameggaru n tudert-nnsen, iwdan ttuɣa ssitimen ad mmten amen ttḥijjan.

Tamḍelt n Al Baqi, di tmurt tasaɛudit, i ttuɣa yegga nnabi Muḥemmed, ta d ijjen temḍelt i yettwaqeddsen aṭṭas di leɛwayed imselmen.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt