24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Di twalat tamezwarut deg umezruy.. Aman n Melwiyt wer ttikkʷiḍen ɣer lebḥer.

Man wen innan ila iggur ad azɣen waman n yeɣzar n « Melwiyt » ? Iɣzar-a aqemqam dewlen waman-nnes wer zemmren ad awḍen ɣer lebḥer acemlal di twalat tamezwarut deg umezruy n yeɣzar-a wanita. D aya i d-yenna Muḥemmed Benɛeṭṭa, ameɣnas aykuluji, min ɣa ihudden x tmura n tfellaḥt d umyanaw (diversité) abyuluji di jjihet-a.

Manaya ittɛeqqab ɣer wami tbedd ddewla s waṭṭas ɣer « uɣasṭar n waman-nnes », i yenna Benɛeṭṭa i France Presse. Zegga ibda ittegg ca n ifuṭuten i yeɣzar-a ɣer usafi-nnes tma i Qabuyawa.

Lazaɣ d tzawa qelben lmizan n ugama di jjwayeh-a ina, mani dewlen aman imellaḥen ccaten ar 15 kilumiter « Min ijjin ifellaḥen x iyeddimen n yeɣzar-a wer qqimen ca ttfellḥen tamurt-nnsen, minzi tamellaḥt tneqq cal ».

Deg ij n tebḥirt zi tbeḥḥar-a tina i yellan x ugeddim aẓelmaḍ zeg yiɣẓar-a ttbanen-dd ibeṭṭixen d iwraɣen, d tewriqin-nnes tizegzawin merra islawent. « Ula d ilfan ttɛiffan abeṭṭix-a ». D manaya i yenna bab n tebḥirt-a Ḥmed Lḥemdiwi d netta tuɣ-it tafeqqeḥt minzi iɣastar ca n 33 alef Dular aseggas-a bac ad yeẓẓu tibeḥḥar-nnes, maca merra iruḥ aked usemmiḍ, minzi anẓar walu d waman n Melwiyt dewlen d imellaḥen.

Mmi-s n Ɛziz-s n Ḥeddiwi wer iwiḍ ad yekkes Lxurcef i yeẓẓu aseggas-a deg ijjen tebḥirt, minzi rrbiɛ-nnsen wer dag-sen teqqim tuzzegzewt. « Wer ten-iwiḍ waman imiẓiḍen ca n cehrayen zeg wami, minzi aman udrusen », wer iqqim isxeddam aman n yeɣzer idewlen d imellaḥen. D aya i yeqqar Musṭaf, i yeffɣen x uselmed, bac ad yexdem di taẓẓut d tfellaḥt. Lux, ijja azgen ameqqran zi tbeḥḥar-nnes s lazaɣ.

Muḥemmed Benɛeṭṭa. tala: © FADEL SENNA

 Ḥeddiwi d ifellaḥen-nniḍen, i yessiwlen i France Presse, nnan-d belli amxumbel n manaya d ɣasṭu ameqqran i das-ggin i waman n yeɣzar-a wa, minzi din tlata n wagguyen di jjihet-a weḥḥed-s, d tlata n lpumpat d timeqqranin, maca tenni tameggarut i yeggin ca n settchur zeg wami d tenni i ikemmlen x min iqqimen.

Ɛebderraḥim Zexnini (61 iseggusa) inna belli aman n yeɣzar dewlen tticen-ten i tbeḥḥar i yeggʷjen  x usafi n yeɣzar, ɣer umeggaru idwel la d netta isbedd tafellaḥt-nnes qqaɛ.

Maca ameqqran n tewzrit n tfellaḥt, Muḥemmed Buseffu, inna i France Presse belli qa tticen aman i tsessawt n tcejjura minzi nedwel nettɛic deg ijjen lweqt teqseḥ, asedder n ijjen tsejjert iqqseḥ x ijjen yeyyar n lxuḍret.

Yerni yenna, belli aman n Melwiyt dewlen neqsen, d imellaḥen s lazaɣ. Ma Lpumpat i yettwaggen wer ɣer-sen bu ca n ḥajet d taɛeffant x yeɣzer, minzi qa tettwagg ijjen tɣuri qbel ma ad ttwaggent lpumpat-a tina.

Lmuɣrib ittedder ijjen tzawa d taɛeffant ; minzi dewlen iseggusa n lazaɣ ḥa min ttemseḍfaren, imerzuten qqarne manaya ad isiɣi ar aseggas n 2050 minzi aman n wenẓar neqsen s 11% d leḥmu immerni s +1.3 alaḥsab ij n uneqqis n tewzrit n tfellaḥt.

Lazaɣ iggur ad yejj aman n wagguyen ad neqsen ar 25% deg useggas n 2050.

Muḥemmed Benɛeṭṭa i yellan d ijjen zeg inni ittbeddan aked twennaḍt iqqar belli ijjen twaɣit d tameqqrant iggur a temsar ataf lmal d imudar ca zzag-sen wer ttɣimin ca di jjihet-a.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt