24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

10 n tebridin i wemsawal am yewdan

wemsawal

“Neḍleq deg umsawal”, “siwel am yewdan“, deg umkan ma ad terẓed tiwwura. Lmed ad tesqareqbed. Aṭṭas n twalatin nettemsaḍaf aked ḥedd neqqar akd yixf-nneɣ: “wer yessin i wemsawal mamek das-tteggen”.

Di artikel‑a, ad awm-iniɣ 10 n tebridin, niɣ n Tipps, ḥima ad tinid tmuɣri-nnec, ad tesqnɛed iwdan i ked tessawaled.

1 Aseqsi, the Loop of Understanding

Mintra Aseqsi wer iyizzem, wer yelli n ttaɛeddi. Yettɣima d tabridt tamzgarut i zi ɣa tfehmed min ixes ad yini wenni iked tessawaled. Ɛawed zeg uɣeẓḍis nniḍen, ittaca belli teksid‑t s nniyet, urid wer ttarid taynit i min yeqqar. Iseqsan ttirin reẓmen, wer nedhen amsawal ɣer ijjen webrid. cnaw: “Min texsed ad tinid?”, “Jjin tjerrbed manaya?”. Itxessa ad tesled mliḥ, ad tɛawaded cwayt i min yenna, cnaw ad das-tinid: “mala fehmeɣ‑ac mliḥ, …” Imussnawen Columbia University di New York twessan s Loop of Understanding. Qqaren ixessa ad tsiɣid deg useqsi d uɛawed n wawal, ar ɣa tfehmed mliḥ min yeqqar wenni nniḍen. Minzi aṭṭas n umxarwaḍ deg wawal ittili ɣir minzi tnayn wer msefhimen deg wawal waha!

2 Alleɣ‑as deg wawal.

Da wer teqqim ca deg iseqsan waha, da tesseḥsurid‑as iseqsan ad dag‑sen ifessel, “Tzemmerd ad tcarrḥed mliḥ min teqqared?”, “Umiqqarn Lxa”ina?” “Umi qqaren Irelliyen?”. Seqsa ɛawd mayemmi wer yeqbil min das-teqqard. “Mayemmi axarres‑inu wer dac-yeɛjib?” treẓẓmed‑as tawwurt ad yewwet. “Xelli tumned zi min teqqard cek teccated di TV, maca tuymed awal nnek zzag‑s?!”

3 Ɛess x umxaṭi

Melmi ɣa yini awal ad dag‑s yedwel wer ittici, ixessa ad tilid tɛessed, ad das terred, mala wer tufid zi min yenna, jbed z ɣarek. Acnaw, “teqqarem x Tmusiqt wer tetteg tagrawla, maca ttawyem‑d imeɣnaj deg ibeddan d iɣewwiɣen-nsen”

4 ini-as ict twarat “ɣer‑k lḥeq”

Melmi ɣa tafed yenna tidet di ca n tmeslayt, wer tnekker, ini-as “tennid tidet”, Zzag‑s tesfessayed adfel, zzag‑s temmared belli cek tlemmded, wer tellid tessarwated berra i wnedrer.

5 Siwel x tyacitin

“Inqeleɛ‑ayid wul lami ẓriɣ manayenni” “Xeyqeɣ aṭṭas s uneɣmis – ni”. Ini x tyacitin ca n ḥajet, urid tyacit x umsawal, maca tyacit x min xf yella wemsawal. Ɛawed tiḥuja zi min dac-yemsarn di tudert-nnec: “La d nnec xedmeɣ deg umkan-nni”, “La d nnec cciɣ qabu zi lmexzen”

6 Belleɛ Whataboutism 

Cwayt ca yengez ɣer “temɣarin”, niɣ ɣer “welɣem d aɣerrabu n sseḥra”, wer tejja ad yeffeɣ zeg umsawal, terra‑t-id ɣer min xef tessawalem. Minzi wenni itbeddlen awal, ineddeh ɣer min di yessen ad yessiwel mliḥ waha, niɣ ittadef iteffeɣ ɣer deg awal. ini-as: “Maca maci d manaya xf nessawal neccin, ad nedwel ɣa mani nebda ḥsen”

7 Cwayt n Arrisa ttɛawan

Ta d ijjen lleqṭa teqseḥ, maca tesbeḥ. Wenni yessnen ad yessedḥek, izemmer ad yessefsi acraf n tenyirt deɣya. Mamek tzemmerd ad tdewxed wenni iked tessawaled ɛawd. Ad tejjed ad tleqfen tnawes.

8 Cwayt n tussna labud

“Tasdawit n … tufa belli”, “iḍbiben qqaren belli”, “imussnawen n pulitik qqaren belli”. Tidet n tussna wer ittif ḥedd minzi xaf‑s ɣa yerr. A tejj wiked tessawaled ad ixarres mliḥ di min yeqqar, ad itxarres qbel ma ad yessiwel.

9 Kker ffeɣ senni

Ɣir ad tafed awal dag‑s arriḥet n arrasist, niɣ tikkest n teqcurt. Ɣir ad tacid ak‑d uqemmum yexser, wer din yeqqim wemsawal n ca, kker senni ffeɣ. Ejj‑it yessawal akd lkursi. Kifkif mala tiwḍed tucid tetwayezmed.

10 Lqanun di beddu n wemsawal

Zi min xef ttemsafaqen yewdan di ddunect: ejj ad ikemmel awal, tazwart lla, adaf di tmeslayin n yiman (tudert n yiman), iwalen iyezzmen. Kenniw yessnen i wemsawal mamek ittili: Kalma, qim amenni tkalmid, sel mliḥ min yeqqar, wer kessi x wul.

Ɣer ɛawd

Tilelli s isemɣan, d tismeɣt!

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt